Underbar föreläsare

Har idag varit på föreläsning om "det svåra samtalet" vilket handlade om att klara av obehagliga samtal med anställda. Mycket intressant och en väldigt bra föreläsare. Något annat finns inte att säga. Vilken talang att äga; konsten att få 30 personer att lyssna intresserat under en hel dag med avbrott endast för lunch och en kaffepaus! Mycket beundransvärt. Stor applåd till henne!
Hon vara så bra att jag gladeligen hade suttit kvar för att höra mer om hon bett om det. Det är synd att det är så få föreläsare som kan det konststycket. Vi hade en annan föreläsare i förra veckan som var lika duktig hon och jag trodde nästan inte att det var möjligt att pricka in två föreläsare på raken som är så duktiga och som verkligen kan konsten att behålla intresset under en hel dag. Oftast är det ju så att de bara möljer på och inte ens uppmärksammar att man inte alls orkar höra mer av det monotona rabblande som de håller på med. Nej, fram för fler föreläsare som väcker, entusiasmerar och engagerar! Var finns de?

Får vuxna människor bete sig så? >:(

Igår var jag med om någonting som fick mig att tappa hakan totalt. När jag kom till M:s skola för att hämta henne såg hon så nedstämd ut att jag frågade henne vad som var på tok och fick till svar att det ville hon inte berätta på skolan utan det skulle hon göra i bilen på vägen hem. När vi väl satt i bilen frågade jag igen vad som hänt och då berättade hon. Det hade börjat med att hon tryckt in snö i ansiktet på en pojke som sen kastade snö tillbaka, pojken fick först en utskällning av fritidsledaren och när hon sen fick veta att det var M som börjat så skällde hon ut henne också. Men det tog inte slut där utan hon fortsatte att skälla på henne, och det för saker som jag överhuvudtaget inte kan förstå. Hon talade om för M att hon och hennes mamma skulle sluta att tjata på M:s kompis A om att hon skulle följa med hem och leka. Mer korrekt: "och du och din mamma ska sluta tjata på A om att hon ska följa med dig hem och leka!" Sen vet jag inte exakt vad mer hon sa, men det räckte med att höra det för att jag skulle kasta mig på telefonen och tala om för vederbörande att jag trodde inte mina öron när M berättade det. Jag ifrågasatte vad det handlade om och varför hon tog upp en så'n sak med M. Fick till svar att de ser att A tycker det är jobbigt när M frågar henne om hon tycker om henne och liknande och att det är jobbigt för henne att behöva bestämma så hastigt om hon vill leka eller inte. Jag talade om att jag överhuvudtaget inte alls förstod hur det kunde bli ett problem och hur hon kunde skälla ut M för något dylikt. Talade om för henne att om hon tycker att jag betett mig felaktigt så ska det tas upp med mig och inte med M, det ska M på inga villkor behöva höra. Fick till svar att hon hade tänkt ta upp det med mig. Bra, sa jag, och ifrågasatte att det inte skett i första hand. Nästa svar var ett tamt försök till förklaring: Ja, jag blev arg och det vet du ju hur lätt det är att man vräker ur sig då. Nej, sa jag, det är inte ok. Jag accepterar inte att du som är vuxen och har jobbat med barn i flera år och dessutom ska ha pedagogisk utbildning beter det dig på det viset och hoppar på M med saker som hon inte ska behöva stå till svars för. Som förälder kräver jag att personalen på fritids vet hur man ska bete sig och att de har såpass mycket urskiljningsförmåga att de kan förstå när saker och ting passar sig. Hädanefter vänder du dig direkt till mig om du har någonting att säga mig, det ska M inte behöva höra. Fick till slut ett ok men ingen ursäkt och M har heller inte fått någon ursäkt än, men vad mer kan man vänta sig av en person som straffar barnen för om deras föräldrar är obekväma? Att jag är obekväm för dem har jag ju förstått förut eftersom jag inte håller tyst när jag tycker att de gjort fel eller behandlat mitt barn fel. Jag ifrågasätter, vilket jag tycker är fullt normalt om man är en förälder som bryr sig om hur ens barn har det på dagarna.
Så nu har jag börjat att ringa runt till andra skolor för att kolla upp möjligheten för M att få börja där. Har hittills inte fått tag i den rektor jag vill ha tag i, men jag fortsätter tills jag får tag i henne. Det som hände igår var droppen som fick bägaren att rinna över, jag har som sagt reagerat förut på deras sätt att behandla barnen och ifrågasatt det pedagogiska i vissa situationer. Gårdagen gav bara ytterligare bevis för att de tror att de kan bete sig hur som helst och att vad vi föräldrar säger spelar ingen roll och uppenbarligen inte hur en del av barnen mår heller, eftersom det är tillåtet för personalen att bete sig hur som helst mot dem.

Däbbt i däsad, IGEN

Ja så var det dags igen då. Är totalt igentäppt i näsan, eller snarare svullen och näsan rinner och killar så jag nyser i ett. Känner mig just nu inte som Miss Universum direkt. Fast kanske inte så långt därifrån om man även på henne lägger till en svullen, svidande och rödsnuten näsa och svullna, röda, kliande ögon, då kanske man kan hitta någon likhet i alla fall. :s Men det tvivlar jag på ändå.

Har bestämt mig för att ikväll ska jag i säng hyfsat i tid. Igår eller inatt blev klockan halv tre innan jag var klar med pluggandet och kunde tillåta mig själv ca tre timmars sömn. UNDERBART! Det lär inte bli sista gången det blir så heller, men det har man ju insett att det är bara att leva med.

Har inte så mycket att tillägga idag mer än att jag är så trött att ögonen står i kors så det är nog bäst att lägga ner det här och knoppa in i stället.

Sätter mig som hastigast för att skriva lite här. Det finns inte mycket tid över för det nu när studierna kommit igång på allvar. Men jag passar i alla fall på nu när Alexander sover middag och innan jag ska bita tag i en av arbetsrättsdomarna vi ska analysera till i morgon. Arbetsrätten är inte att leka med. Känner att det blir en tuff vår med väldigt lite tid över för annat. Jag hinner ju inte plugga så mycket dagtid eftersom T jobbar och Alexander är hemma med mig, så då får jag ta kvällarna till plugg. Bara att bita i det sura äpplet och kämpa på och hoppas att det går vägen.

Fick i alla fall VG på hela B-kursen i sociologi och socialpsykologi! Det känns ju skönt. Tror inte att det går att förvänta sig det nu, men det visar sig. Håller tummarna för att jag slipper omtenta, det vet jag inte om jag orkar med. Vill bara att det ska flyta på med studierna nu efter alla resor som varit med sjukskrivningar och tentor och uppsatser som släpat efter.

Nehej, nu är det bäst att ta tag i det där rättsfallet och jobba på...